chunk 4: 11023 numerals
11023
11024 Numeral that ends in
11025
11026 The
11027 The pronouns are
11029 Unless inside a longhorn.
11030 In a third-compound .
11031 Or a
11032 Optionally before
11033
11034
11035
11036
11037
11038
11039
11040
11041 The unchanging compounds too .
11042
11043
11044 "Optionally" means "or not".
11045 stretching means replacing
11046
11047
11048

^

The numerals (
This rule says that
bahu- "many",
and the words made with the affixes vatu and Dati
are numerals too.
Some words made with the affix
This vatu affix is not the same as vatup "that has", as in
Some words made with the affix Dati --
These nounbases are dubbed " numeral"s by this rule so that they will be affected by the rules that affect eka- dvi- tri- etc. For instance, bahu- "many" can get the affixes DaT, kRtvasuc, dhA', zas', tayap, just like
KAZIKA bahu gaNa vatu ityeta saGkhyAsaMjJA bhavanti. bahukRtvaH. bahudhA. bahukaH. bahuzaH. gaNakRtvaH. gaNadhA. gaNakaH. gaNazaH. tAvatkRtvaH. tAvaddhA. tAvatkaH. tAvacchaH. katikRtvaH. katidhA. katikaH. katizaH. bahugaNazabdayor vaipulye saGghe ca vartamAnayoriha grahaNaM nAsti, saGkhyAvAcinoreva. bhUryAdInAM nivRttyarthaM saGkhyAsaMjJA vidhIyate. ardhapUrvapadazca pUraNapratyayAntaH saGkhyAsaMjJo bhavati iti vaktavyaM samAsakan vidhyartham. ardhapaJcamazUrpaH. ardhaM paJcamaM yezAm iti bahuvrIhau kRte ardhapaJcamaiH zUrpaiH krItaH. taddhitArthaiti samAsaH. tatra diksaGkhye saMjJAyAm 21050 ityanuvRttes tataH saGkhyApUrvasya dvigusaMjJAyAM zUrpAdaJanyatarasyAm

^

In other words: these six nounbases are sixlike --
paJcan- "five"
SaS- "six"
saptan- "seven"
aSTan- "eight"
navan- "nine"
dazan- "ten"
Being sixlike makes rule SaDbhyoluk work. That's why the
dvi- + dazan- + jas →
Of course, by yenavidhi, the numbers
See also Datica.
KAZIKA strI-liGga-nirdezAt saGkhya iti sambadhyate. SakArAntA nakArAntA ca yA saGkhyA sA SaTsaMjJA bhavati. SakArAntA tAvatSaT tiSThanti. SaT pzye. nakArAntaHpaJca. sapta. nava. dasa. antagrahaNam aupadezikArtham. tenaiha na bhavati zatAni, sahasrANi. aSTAnAm ityatra nuD bhavati. SaTpradezAH SaDbhyo lug ity evam AdayaH.
Some epics for ya --
"then for twelve years in forests and lakes
the king lived happily in that mountain with his wife"

^

The Dati -enders are --
Being sixlike, they lose jas zas by SaDbhyoluk --
KAZIKA DatyantA yA saGkhyA sA SaTsaMjJA bhavati. kati tiSThanti. kati pazya.

^

The affixes
These forms are often used as verblikes. As in --
They can be used as normal adjectives too --
See kta and ktavatu for more examples.
Important detail. In many styles of Sanskrit (including most styles of 21st century spoken Sanskrit), the past tenses ( laG, liT and luG) are seldom used, because most past statements have a kta-ender or a ktavatu-ender instead of a verb. Doing this is perfectly grammatical, and if you are a native speaker of Hindi or some other languages derived from Sanskrit, it is far more convenient. It also relieves lazy students from the burden of having to learn the laG, liT and luG rules.

^

The pronouns, a.k.a.
Also, sva-,
Besides these, there are nounbases that are pronouns only before certain sup (see for instance vibhASA jasi ).
These are some of the rules that work only after pronouns --
sarvanAmnaH smai -- Ge to
Gasi;GyoH smAt;sminau -- Gasi Gi to
See also exceptions nabahuvrIhau and dvandveca below.
KAZIKA sarvazabdaH AdiryeSAM tAnImAni sarvAdIni sarvanAmasaMjJAni bhavanti. sarvaH, sarvau, sarve. sarvasmai. sarvasmAt. sarveSAm. sarvasmin. sarvakaH. vizvaH, vizvau, visve. vizvasmai. vizvasmAt. vizveSAm. vizvasmin. vizvakaH. ubha. ubhaya. ubhazabdasya sarvanAmatve prayojanam sarvanAmnastRtIyA ca iti. ubhAbhyAM hetubhyAM vasati, ubhayoH hetvoH vasati. ubhaye. ubhayasmai. ubhayasmAt. ubhyeSAm. ubhayasmin. Datara, Datama. katara, katama. katarasmai, katamasmai. itara. anya. anyatara. itarasmai. anyasmai. anyatarasamai. tvazabdo 'nyavAcI svarabhedAd dviH paThitaH. ekaH udAttaH. dvitIyo 'nudAttaH. kecit takArAntamekaM paThanti. tva tvatiti dvAvapi ca anudAtAu iti smaranti. nemanemasmai. vakSyamANena jasi vibhASA bhavati. neme, nemAH iti. samasamasmai. kathaM yathAsaGkhyam anudezaH samAnAm, same deze yajeta iti. samasya sarvazabdaparyAyasya sarvanAmasMjJA iSyte, na sarvatra. simasimasmai. pUrva-parAvara- dakSiNottarAparAdharANi vyavasthAyAm asaMjJAyAm. svam a-jJAti-dhan'-AkhyAyAm. antaraM bahiryogopasaMvyAnayoH. tyad, tad, yad, etad, idam, adas, eka, dvi, yuSmad, asmad, bhavatu, kim. sarvAdiH. sarvanAma-pradezAH sarvanAmnaH smai ity evam AdayaH.
Readers familiar with grammars of European languages should take into account that the rule "a pronoun replaces a noun" does not work in Sanskrit. Sanskrit pronouns are special only in that they change some sup that come after them. For instance, masculine sarva- with jas makes

^

Exception to sarvAdIni sarvanAmAni. The sarvAdi are not pronouns when they are inside a longhorn.
So lone vizva- is a pronoun --
vizva- + jas →
as in
But
KAZIKA sarvanAma-saMjJAyAM tadantavidher abhyupagamAd bahuvrIher api sarvA'dyantasay saMjJA syAd iti pratiSedha Arabhyate. bahuvrIhau samAse sarvAdIni sarvanAmasaMjJAni na bhavanti. priyavizvAya. priyobhyAya. dvyanyAya. tryanyAya. iha ca, tvatkapitRkaH, matkapitRkaH ityakaj na bhavati. bahuvrIhau iti vartamAne punarbahuvrIhigrahaNaM bhUtapUrvamAtre 'pi pratiSedho yathA syAt, vastrAntaravasanAntarAH iti.

^

A third-compound is a tatpuruSa whose former used to have third ending. For instance
KAZIKA tRtIyAsamAse sarvA'dIni sarvanAmasaMjJAni na bhavanti. mAsapUrvAya. saMvatsarapUrvAya. dvyahapUrvAya. tryahapUrvAya. samAse iti vartamAne punaH sammasagrahaNaM tRtIyAsamAsArthavAkye 'pi pratiSedho yathA syAt. mAsena pUrvAya. pUrvasadRzasamonArthakalahanipuNamizrazlakSNaiH 21031 iti tRtIyAsamAsaM pratipadaM vakSyati, tasyaidaM grahaNam. na yasya kasyacit tRtIyAsamAsasya. kartR karaNe kRtA bahulam 21032 ititvayakA kRtam, mayakA kRtam.

^

Inside a dvandva, the sarvAdi are not pronouns.
So, for "of easterners and westerners", we say
where rule Ami sarvanAmnaH suT did not work because this rule made
KAZIKA dvandve ca samAse sarvAdIni sarvanAmasaMjJAni na bhavanti. pUrvAparANAm. katarakatamAnAm.

^

But dvandva compounds of sarvAdi are optionally pronouns before jas.
So we may say, by previous rule --
or, by this option --
This rule will not work after akac. So
KAZIKA pUrveNa nitye pratiSedhe prApte jasi vibhASA Arabyate. dvandve samAse jasi vibhASA sarvAdIni sarvanAmasaMjJAni na bhavanti. katarakatame, katarakatamAH. jasaH kAryaM prati vibhASA, akaj jhi na bhavati katarakatamakAH.
The words "is a pronoun optionally before jas" trickle down to the next four rules prathamacarama pUrvaparA svamajJAti antarambahi.

^

tayap means nounbases ending in tayap, such as
So "the first ones" may be
KAZIKA vibhASA jasi iti vartate. dvandve iti nivRttam. prathama carama taya alpa ardha katipaya nema ityete jasi vibhASA sarvanAmasaMjJA bhavanti. prathame, prathamAH. carame, caramAH. dvitaye, dvitayAH. alpe, alpAH. ardhe, ardhAH. katipaye, katipayaH. neme, nemAH. taya iti tayap pratyayaH. ziSTAni prAtipadikAni. tatra nema iti sarvAdiSu paThyate, tasya prApte vibhaSA, anyeSAm aprApte. ubhayazabdasya tayappratyayAntasya gane pAThAn nityA sarvanAmasaMjJA iha api jaskAryaM prati vibhASA. kAkacoryathAyogaM vRttiH.
Notice that

^

So when we are south of Nepal, we may say either --
by the general rule, or --
if we use this option, because --
This rule won't work when these words do not mean relative position. So when
Also this rule won't work when these bases are in a tag. So when
KAZIKA pUrva para avara dakSiNa uttara apara adhara ityeSAM gaNe pAThAt pUrveNa nityAyAM sarvanAmasaMjJAyAM prAptAyAM jasi vibhASA Arabhyate. pUrvAdIni vibhaSA jasi sarvanAmasaMjJAni bhavanti vyavasthAyAm asaMjJAyAm. svAbhidheyApekSAvadhiniyamo vyavasthA. pUrve, pUrvAH. pare, parAH. avare, avarAH. dakSiNe, dakSiNAH. uttare, uttarAH. apare, aparAH. adhare, adharaH. vyavasthAyAm iti kiM? dakSiNA ime gAthakAH. pravINAH ityarthaH. asaMjJAyAm iti kim? uttarAH kuravaH. satyAm eva vyavasthAyAm iyaM teSAM saMjJA.

^

sva- may mean "one's own", "a relative", or "wealth, property".
When it means one's own, it is a pronoun before all sup,
except before jas, where it can be a pronoun --
or not --
But when
KAZIKA atra api nityA sarvanAmasaMjJA prAptA jasi vibhASyate. svam ityetac chabdarUpaM jasi vibhASA sarvanAmasaMjJaM bhavati , na cej jJAtidhanayoH saMjJArUpeNa vartate. sve putrAH, svAH putrAH. sve gAvaH, svA gAvaH. AtmIyAH ityarthaH. jJAti-pratiSedhaH iti kim? dhUmAyanta iva a-zliSTAH prajvalanti iva saMhatAH. ulmukAni iva me 'mI svA jJAtayo bharatarSabha. adhanAkhyAyAm iti kim? prabhUtAH svA na dIyante, prabhUtaH svA na bhujyante. prabhUtAni dhanAni ityarthaH.

^

When the
But in all the other senses, it is never a pronoun --
Never
KAZIKA atra api pUrveNa nityA sarvanAmasaMjJA prAptA sA jasi vibhASyate. antaram ityetacchabdarUpaM vibhASA jasi sarvanAmasaMjJaM bhavati bahiryoge upasaMvyAne ca gamyamAne. antare gRhAH, antarAH gRhAH. nagarabAhyAzcANDAlAdigRhA ucyante. upasMvyAneantare zATakAH, antarAH zATakAH. upasaMvyAnaM paridhAnIyam ucyate, na prAvaraNIyam. bahiryogaupasaMvyAnayoH iti kim? anayoH grAmayorantare tApasaH prativasati. tasminnantare zItAnyudakAni. madhyapradezavacano 'ntarazabdaH. gaNasUtrasya caidaM pratyudAharaNam. apuri iti vaktavyam. antarAyAM puri vasati. vibhASAprakaraNe tIyasya vA Gitsu sarvanAmasaMjJA ityupasaMkhyAnam. dvitIyasmai, dvitIyAya. tRtIyasmai, tRtIyAya.

^

These are two groups of unchanging words: the svarAdi and the nipAta.
The svar-class ( svarAdi) is group two of the gaNapATha These are some of the svarAdi --
The nipAta will be described in rules prAg rIzvarAn@ nipAtAH to adhirIzvare.
Being unchanging makes some rules work, such as avyayAd Ap-supaH.
KAZIKA svar-AdIni zabdarUpANi nipAtAzca avyayasaMjJAni bhavanti. svar, antar, prAtar, ete antaudAttAH paThyante. punarAdyudAttaH. sanutar, uccais, nIcais, zanais, Rdhak, ArAt, Rte, yugapat, pRthak, ete 'pi sanutarprabhRtayo 'ntodAttAH paThyante. hyas, zvas, divA, rAtrau, sAyam, ciram, manAk, ISat, joSam, tUSNIm, bahis, Avis, avas, adhas, samayA, nikaSA, svayam, mRSA, naktam, naJ, hetau, addhA, iddhA, sAmi, ete 'pi hyasprabhRtayo 'ntodAttAH paThyante. vatvadantam avyayasaMjJaM bhavati. brAhmaNavat. kSatriyavat. san, sanAt, sanat, tiras, ete AdyudAttAH paThyante. antarA'yamantodAttaH. antareNa, jyok, kam, zam, sanA, sahasA, vinA, nAnA, svasti, svadhA, alam, vaSaT, anyat, asti, upAMzu, kSamA, vihAyasA, doSA, mudhA, mithyA. ktvAtosuGkasunaH, kRnmakArAntaH, sandhyakSarAntaH, avyayIbhAvazca. purA, mitho, mithas, prabAhukam, Aryahalam, abhIkSNam, sAkam, sArdham, samama, namas, hiruk, tasilAdiH taddhita edhAcparyantaH, zastasI, kRtvasuc, suc, AsthAlau, cvyarthAzca, am, Am, pratAn, praSAn, svarAdiH. nipAtA vakSyante prAgrIzvarAnnipAtAH iti. ca, vA, ha, aha, eva, evam ityAdayaH. avyayapradezAH avyayAd Ap-supaH ityevam AdayaH. avyayam ityanvarthasaMjJA. sadRzaM triSu liGgeSu sarvAsu ca vibhaktiSu. vacaneSu ca sarveSu yan na vyeti tad avyayam.

^

For instance,
KAZIKA taddhitaz ca asarvavibhaktiH taddhitAntaH zabdo 'sarvavibhaktiH avyayasaMjJo bhavati. yasmAt na sarvavibhakterutpattiH so 'sarvavibhaktiH. tataH, yataH, tatra, yatra, tadA, yadA, sarvadA, sadA. taddhitaH iti kim? ekaH, dvau, bahavaH. asarvavibhaktiH iti kim? aupagavaH, aupagavau, aupagavAH.

^

The kRt-enders made with kRt affixes that end in
For instance, words made by adding tumun or Namul after a root are unchanging. For instance,
KAZIKA kRd yo makArAntaH, ejantazca tadantaM zabdarUpam avyayasaMjJaM bhavati. svAduGkAraM bhuGkte. sampannaGkAraM bhuGkte. lavaNaGkAraM bhuGkte. ejantaHvakSe rAyaH. tA vAmeSe rathAnAm. Rtve dakSAya jIvase. jyok ca sUryaM dRze. vakSe iti vaceH tumarthe sesenase

^

Example. To say "
but rule samAnakartR allows us to replace
Now what sort of word is this
Yet, because of this rule,
KAZIKA ktvA, tosun, kasun, ityevam antaM zabdarUpam avyayasaMjJaM bhavati. kRtvA. hRtvA. tosun vyuSTAyAM purA sUryasyodeto rAdheyaH. purA vatsAnAmapAkarttoH. bhAvalakSaNe stheNkRJvadi
The affixes

^

The unchanging compounds are compound adverbs made by compounding an unchanging with another word. This rule says that the compound is unchanging too.
For instance --
These compounds are neuter nounbases by avyayIbhAvazcax, and get am added by karmapravacanIyayukte dvitIyA, but they are considered unchanging anyway.



... dubious !
KAZIKA avyayIbhAvasamAso 'vyaya-saMjJo bhavati. kiM prayojanam? luGmukhasvaraupacArAH. luk upAgni, pratyagni zalabhAH patanti. mukhasvaraH upAgnimukhaH, pratyagnimukhaH. mukhaM svAGgam
There is another rule of the same name, avyayIbhAvaz ca x.

^

zi only appears after neuters, and only by rule jazzasozziH.
After a neuter, only zi is strong.
Here, the fact that zi is strong makes the rAjAnam rule work --
Back to strong affixes .

^

The suT are the first five in list svaujas, from
When these five are after a non- neuter nounbase, they are said to be strong. Example --
Rule rAjAnam only works before strong affixes. Here, rule rAjAnam worked because this rule made am into a strong.
Back to strong affixes .

^

Whenever a rule says "optionally", you are free to apply the rule or not.
Example. Rule nRca teaches "optionally replace the
Rules actually use three words for "optionally" --
KAZIKA na iti pratiSedhaH, vA iti vikalpaH. tayoH pratiSedhavikalpayoH vibhASA iti saMjJA bhavati. itikaraNo 'rthanirdezArthaH. vibhASApradezeSu pratiSedhavikalpAvupatiSThete. tatra pratiSedhena samIkRte viSaye pazcAd vikalpaH pravartate. ubhayatravibhASAH prayojayanti. vibhASA zveH 6-1-30 zuzAva, zizvAya. zuzuvatuH, zizviyatuH. vibhASApradezAH vibhASA zveH 61030 ityevam AdayaH.
Knowing that when

^

talkaround. When any other rule says, for instance, " stretch vas' ", this rule says that stretching
" Stretching something means replacing its
Example.
Rule zvayuva says --
" stretch
Rules igyaNa and saMprasAraNAcca say --
" stretching
Therefore --
As in --
Similarly, stretching
KAZIKA ik yo yaNaH sthAne bhUto bhAvI vA tasya saMprasAraNam ityeSA saMjJA bhavati. yaji STam. vap uptam. graha gRhItam. kecid ubhayathA sUtram idaM vyAcakSate vAkyArthaH saMjJI, varNaz ca iti. igyaNaH yo vAkyArthaH sthAnyAdeza-sambandha-lakSaNaH sa samprasAraNa-saMjJo bhavati, yaN-sthAnika ig-varNaH sa samprasAraNa-saMjJo bhavati iti. tatra vidhau vAkyArtha upatiSThate SyaGaH samprasAraNaM putrapatyos tatpuruSe

^

This talkaround explains the meaning of labels
The affixes that have label
The affixes that have label
(For the affixes that have label
Examples with
Rule luGlaG teaches that sometimes we must replace
This means that we must add
Rule ArdhadhAtukasyeD valAdeH says literally that sometimes we must replace a soft like san with
This means we must add
Examples with
Rule Anemuk "root to muk before
This means that we must add
Rule bhiyo hetubhaye Suk says literally "replace bhI with
This means "add
KAZIKA AdiH Tit bhavati, antaH kit bhavati SasThI-nirdiSTasya. lavitA. muNDo bhISayate. Tit-pradezAH ArdhadhAtukasyeD valAdeH ity evam AdayaH. kit-pradezAH bhiyo hetubhaye Suk ity evam AdayaH.

^

mit is
For instance, num, znam, and the
This rule explains that the mit affixes are added after the last vowel of whatever they are added to.
For instance,
"
Therefore, when a rule teaches
"
that's just short for
"add
or for
"replace
(Of course, after doing that replacement, AdguNaH will work and we'll have
More examples --
Rule nonfunny teaches that
Rule rudhAdibhyaHznam teaches "rudh gets
Rule caturana teaches that anaDuh- gets

^

This is a talkaround. It means --
" Rules that replace an ec with short actually replace
Example 1:
Rule hrasvaH says: " replace the stammer vowel with short ". Therefore, hrasvaH will replace
Example 2:
Rule gostriyoru says: ' replace the
Example 3:
Rule hrasvonapuMsake says: ' shorten neuter nounbase '. So when
This rule might look useless to you because you know that the only short vowels are
The problem with that reasoning is that it was ME who told you that those five are the only shorts --
chunk 4: 11023 numerals